fRAN&GURU

fick en funderare ida på jobbe-
snacka me en jobba kompis till mig å han sa att han saknade stockholm å har väl som plan att komma tillbaka dit i ganska snar framtid kanske, å då börja ja tänkte på mig själv...

fan ja tror verkligen de har med åldern att göra att man e inte lika hungrig på karriären som man va när man va 23 som han utan att man börjar bli nöjd! ni vet, inte för att man vill göra samma sak hela livet utan att man trivs där man e, ja kan verkligen tänka mig jobba i Stockholm! å klättra i stegen på jobbe vilket ja garanterat kommer att göra, men ja har liksom inte lika bråttom me saker som man hade förut! man har inte samma drift man orkar inte engagera på samma sätt, att alltid visa sina bästa sidor å springa som en stojje!! fan antingen e man bra påre eller så e man inte liksom!!? e du grym så syns de...

å de här e inte för att man e lat på någevis utan som sagt att man börjar bli nöjd... vilket ja funderade på först som en dålig grej (god varför har inte ja nån tävlings instinkt) men fan ja har ändrat min åsikt för ja tycker de e en jävligt mysig känsla av att bara gå till jobbet å bara va happy.... att bara va där, inte kommit nånstans ifrån å inte på väg nånstans utan att bara vara...

carpe diem girlfriends!!

ja har ju verkligen inte ett tråkigt liv så ja behöver inte mera saker som händer... (just nu iaf)


kan ju bero på att ja trivs väldigt, väldigt bra där ja e just nu de känns tryggt å de kan ja behöva!!

peeeeez out